Fakta om Klimakteriedagen och Menopause Awareness Month

Datum: dagen är den 18 oktober och månaden är hela oktober

Instiftad av: International Menopause Society (IMS) i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO). Troligen någon gång under 1980-talet.

Syfte:

• Att öka medvetenheten om klimakteriet och dess faktiska påverkan på kvinnors hälsa och livskvalitet.
• Att stödja tillgången till information, resurser och vårdalternativ för dem som går igenom klimakteriet.
• Att bryta stigma och tystnad – eftersom klimakteriet historiskt ofta varit något man inte pratar om.
• Att uppmuntra till forskning och förbättrad vård för de fysiska och psykiska besvär som kan uppstå.
• World Menopause Day (18 oktober) fungerar som höjdpunkt under månaden, med särskilda teman, kampanjer, evenemang och informationsinsatser.

Temat för år 2025 är Lifestyle Medicine.

Klimakteriet berör inte bara den som går igenom det. Det påverkar arbetslivet, familjelivet och samhället i stort. När vi pratar mer öppet om klimakteriet blir det lättare att förstå varandra, visa hänsyn och skapa förutsättningar för att kvinnor ska få det stöd de behöver.

Betydelse och påverkan

• Hälso- och vårdperspektiv: Genom att belysa olika besvär och vilka alternativ till stöd som finns i klimakteriet, kan kvinnor få bättre och snabbare hjälp.
• Mental och social påverkan: När ämnet blir mindre tabu och mer öppet kan man som kvinna i klimakteriet känna sig mindre ensam, få bättre självkänsla och därmed bättre livskvalitet under klimakteriet.
• Arbetsliv och samhälle: Många kvinnor är i arbetsför ålder när de genomgår klimakteriet. Bristande förståelse eller stöd på arbetsplatser kan leda till problem – både för individen och för organisationer. Medvetenhet kan leda till policyförändringar, bättre stöd, flexibilitet etc.

Att prata om klimakteriet på ett öppet och varmt sätt, utan skam, gör livet lättare för miljontals kvinnor. Oktober påminner oss alla om att klimakteriet inte ska gömmas undan – det ska förstås, respekteras och bemötas med omtanke.

Under senare år har uppmärksamheten vuxit till något ännu större – hela oktober månad har blivit Menopause Awareness Month –  mer tid, mer kunskap och fler samtal om en tid i livet som berör hälften av jordens befolkning.

Ett fåtal kvinnor är förberedda på klimakteriet

En enkätundersökning från Socialstyrelsen (2022) visar att endast 10% av de tillfrågade kvinnorna (2000 kvinnor i åldern 50-59) kände sig väl förberedda på klimakteriet.

Samma undersökning visade att nästan alla hade känt av besvär men endast 44% har sökt vård eller råd.

En undersökning från RFSU (2022) visar att kvinnor i Norden (3000 kvinnor i åldrarna 45–65 tillfrågades) ofta får information om klimakteriet via vänner/familj (56 %), medan mycket färre får den från vården (9% via vårdcentral, 26 % via gynekolog). Av de nordiska länderna stod Sverige högst i andel kvinnor som pratar om klimakteriet (ca 21 %), följt av Norge (20 %), Danmark (16 %) och Finland (13 %).

Varför en hel månad?

Att avsätta en dag är ett steg, men att låta hela oktober bli Menopause Awareness Month gör det möjligt att fördjupa sig i olika aspekter.

• Arbetsgivare kan hålla seminarier eller utbildningar.
• Vården kan uppmärksamma nya rön.
• Media kan lyfta personliga berättelser och forskning.
• Kvinnor kan mötas, dela erfarenheter och känna igen sig i varandras historier.

Temat för år 2025 är Lifestyle Medicine

Varje år har Klimakteriedagen ett tema som ska hjälpa oss att förstå och hantera klimakteriet bättre. För 2025 är det Lifestyle Medicine, eller livsstilsmedicin – ett ord som kanske låter tekniskt, men i grunden handlar om något väldigt mänskligt: hur våra vardagsval påverkar hur vi mår.

I klimakteriet kan kroppen kännas främmande. Plötsliga värmevallningar, nattsömnen störs, humöret svänger, kroppen känns stelare. Här kan livsstilsmedicin komma in som ett bra stöd, inte för att ”fixa” klimakteriet, utan för att skapa mer balans i en tid av förändring.

Exempel på livsstilsmedicin:

• Rörelse.  Att röra kroppen, oavsett om det är en promenad i skogen, dans i vardagsrummet eller styrketräning på gymmet, stärker både hjärta och själ. Det stöder ben och skelett, förbättrar sömnen och kan minska vallningar.
• Kost. Att äta mer färgglatt – grönsaker, frukt, fullkorn, fisk, nötter – ger näring som stärker hormonsystemet, hjärtat och hjärnan. Små justeringar kan göra stor skillnad över tid.
• Sömnen som återhämtning. Klimakteriet stör ofta sömnen, men goda kvällsrutiner, regelbundna vanor och återhämtningsstunder under dagen kan hjälpa kroppen att vila.
• Stresshantering. Att ge sig själv utrymme för lugn – genom andningsövningar, meditation, yoga eller bara en stund i stillhet – minskar stressnivåerna, som annars kan förvärra många av de klassiska besvär man kan uppleva i klimakteriet.
• Gemenskap. Att prata om klimakteriet, dela erfarenheter och känna stöd från andra är också livsstilsmedicin. Att veta att man inte är ensam är stärkande i sig.

Temaåret påminner oss alltså om att det inte alltid krävs stora förändringar. En kvällspromenad, ett skratt med en vän, ett medvetet andetag kan bli kraftfulla nycklar till en god livskvalitet genom klimakteriets alla faser.