Vad är skillnaden mellan förklimakteriet och klimakteriet? I 40-årsåldern börjar östrogennivåerna sjunka, de sjunker mer och mer ju äldre vi blir. Även besvären är likartade.
Den här processen tar tid, det kan ta mellan 10 och 15 år, ibland ännu längre och ibland kortare tid.
En del kvinnor upplever inga besvär alls medan så många som 7 av 10 upplever besvär i klimakteriet *).
De fysiska och psykiska förändringarna som kan uppstå är ungefär desamma i förklimakteriet och klimakteriet. Besvären är individuella och kan bestå av exempelvis oro, irritation, nattsvettningar och vallningar, sömnproblem, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter och gråtmildhet. Huden, håret och naglarna kan kännas annorlunda.
Den första fasen brukar man kalla för just förklimakteriet, det börjar vanligtvis i 40-årsåldern (men kan såklart variera från person till person). Östrogenproduktionen är fortfarande igång ganska bra men börjar att minska.
Besvär såsom oro och ilska kan uppträda, håret blir risigt och naglar och hud känns annorlunda. Förändringarna kan smyga sig på och oftast är det svårt att förstå att en förändring är på gång. Besvären är inte kontinuerliga utan kan variera under menscykeln. Vanligt är också att mensen börjar bli oregelbunden, den kan komma tätare och bli rikligare.
I klimakteriet, som generellt börjar i 50-årsåldern, är besvären ungefär desamma från dag till dag. Mensen kommer glesare, kanske bara några gånger per år, eller så har den upphört helt. Du kan känna av kraftigare värmevallningar och nattsvettningar. Äggstockarna producerar nu väldigt lite östrogen och inget progesteron.
Hur du upplever klimakteriets faser är individuellt. En del kvinnor märker inte av det alls, medan andra mår dåligt och livskvaliteten kan påverkas otroligt mycket.
Här kan du läsa mer om klimakteriet.
Så många som 7 av 10 kvinnor upplever besvär, exempelvis svettningar, värmevallningar och humörsvängningar i klimakteriets olika faser. Av alla dessa är det bara 7% som väljer hormoner för att bli hjälpta*).
Många kvinnor vill inte äta hormoner, då är exempelvis Femarelle ett mycket bra och uppskattat alternativ för att få hjälp med klimakteriebesvären.
Det finns andra saker man kan göra för att må bättre i klimakteriet. Exempelvis kan du prova att lägga om kosten och om du tränar hårt och intensivt kan du må bättre av att lägga om träningen så den blir mindre intensiv.
Det viktiga är att du hittar det sätt som fungerar för dig, och framförallt lyssna på din kropp för att förstå vad du behöver i just den fas du är i nu.
*) Källa: Socialstyrelsens kartläggning av vård och behandling av klimakteriebesvär (februari 2020).
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!
